I septemberutgåvan av KIKaren – som kommer att distribueras efter kommande helg (under vecka 37) – publiceras denna artikel, som handlar lämplig platser för grön industri på Gotland. Redan nu kan läsa om detta på denna hemsida
Region Gotland har genom Lars Thomsson beställt en utredning av konsultfirman AFRY om en satsning av grön industri på Gotland. Fyra orter har undersökts – Kappelshamn, Klintehamn, Slite och Storugns. Här redovisar KIKaren vissa delar av slutdokumentet som berör Kappelshamn och Storugns.
Gotland står inför möjligheter till nyetablering av grön industri, som en följd av planerad utbyggnad av förnybar elproduktion till havs och på land samt pågående förstärkning av elnätet. För att kunna ta tillvara dessa möjligheter krävs tillgång till lämpliga etableringsytor med goda förutsättningar avseende mark, infrastruktur och hamnkapacitet. Denna utredning har, på uppdrag av Region Gotland, analyserat förutsättningarna för etablering av grön industri i hamnnära lägen på fyra utpekade platser: Kappelshamn, Klintehamn, Slite och Storugns. De tre sistnämnda har valts ut baserat på tillgång till befintlig eller planerad industri- och verksamhetsmark i närhet till hamnarna. Kappelshamn ingår då en omfattande utbyggnad av hamnen planeras. Utredningen är genomförd på en strategisk och översiktlig nivå och fokuserar på verksamheter där tillgång till hamn bedöms vara en central lokaliseringsfaktor, såsom drift och underhåll av havsbaserad vindkraft, produktion av e-bränslen och konstgödsel samt elbaserad materialförädling. För varje plats har plan- och ägarförhållanden, miljöförutsättningar, infrastruktur och utvecklingsmöjligheter analyserats. Analysen visar att Storugns har de mest gynnsamma förutsättningarna för storskaliga etableringar av e-bränslen och konstgödsel. Platsen präglas av befintlig tung industri, har tillgång till stora sammanhängande ytor långt från bostadsbebyggelse samt en hamn med tillräckligt djup och utvecklingspotential för utskeppning av flytande bulkprodukter. Storugns bedöms även ha god potential för vidareutveckling av elbaserad materialförädling kopplat till befintlig verksamhet.
Kappelshamn bedöms i nuläget ha begränsad potential för grön industri. Hamnens framtida utveckling är starkt kopplad till Försvarsmaktens behov och kommer att klassas som militärt skyddsobjekt. I kombination med översiktsplanens inriktning mot bostäder och besöksnäring, gör det platsen olämplig för gröna industrietableringar inom överskådlig tid. De lättillgängliga och hamnnära ytorna med delvis kommunägd jordbruksmark i Kappelshamn skulle i teorin skulle kunna användas för verksamheter inom drift och underhåll av vindkraft. Detta skulle dock innebära en betydande förändring av samhällets karaktär, vilket inte är i linje med inriktningen i den nuvarande översiktsplanen. Det skulle också vara teoretiskt möjligt att etablera produktionsanläggningar för e bränsle eller konstgödsel några kilometer in i landet längs väg 149 på privatägd skogsmark långt från bostadsbebyggelsen, förutsatt att tillståndsprövningen medger transporter till hamnen längs väg 149 genom Kappelshamn i direkt anslutning till befintliga bostäder. Den planerade nya hamnen i Kappelshamn skulle kunna anpassas för att medge samutnyttjande mellan Försvarsmaktens behov och civila ändamål, såsom servicehamn för havsbaserad vindkraft eller utskeppningshamn för e-bränslen. Enligt intervju med Försvarsmakten ser den dock inte att det är möjligt att samutnyttja hamnen med civila ändamål inom överskådlig framtid då den kommer att klassas som ett militärt skyddsobjekt.
Storugns är ett kalkbrott med utskeppningshamn på östra sidan av Kappelshamnsviken på norra Gotland. Anläggningen ägs och drivs av Nordkalk AB samt deras dotterbolag KPAB (i den fortsatta beskrivningen används Nordkalk om både moderbolag och dotterbolag) och innefattar en specialiserad bulkhamn med kajer och infrastruktur anpassade för lastning av torra bulkvaror. Härifrån skeppas kalksten och kalkprodukter till kunder i Sverige och övriga Östersjöområdet.
Inom Nordkalks område i Storugns finns flera tänkbara ytor för etablering av verksamheter inom grön industri. Enligt intervju med Nordkalk har de 70-100 hektar yta tillgänglig, huvudsakligen långt från bostadsbebyggelse och lämplig för exempelvis produktion av e-metanol.
De delar av Storungs som i första hand kan vara aktuella som etableringsytor omfattas av en detaljplan från 1976 (Stadsplan för Storugns industriområde i Lärbro, Gotlands kommun), vars utbredning till stor del sammanfaller med fastigheten Lärbro Stora Vikers 1:95. I detaljplanen finns stora ytor avsedda för industriändamål, samt industri- och hamnändamål.
Översiktsplanen omnämner området som befintlig verksamhet och befintlig energiutvinning, samt även naturområde i norra delen. Såväl de tänkbara etableringsytorna som hamnen ägs av Nordkalk. Det finns enstaka bostadshus inom verksamhetsområdet, men de är belägna långt (500-1000 meter) från de möjliga etableringsytorna. Det finns ingen kommunalt ägd mark i Storugns.
Nordkalks område överlappar till viss del med Natura 2000-område och gränsar i norr till riksintresse för friluftsliv. Dessa områden berör inte de utpekade tänkbara etableringsytorna.
Farleden in till Storugns är muddrad och håller ett minsta djup om cirka 9,5 meter. Lotsning används och det finns restriktioner avseende vind för vissa fartyg. Hamnen har fyra kajlägen, men alla kan inte användas samtidigt. Det yttersta kajläget kan ta emot störst fartyg och har i teorin ett djup på 9,5 meter. I dagsläget är maxdjupet i praktiken 9 meter, men Nordkalk har ansökt om tillstånd för att muddra så att det återställs till 9,5 meter. De största fartygen som angör hamnen är mindre torrbulkfartyg som är cirka 150 meter långa och har lastkapacitet cirka 25 000 ton. Dessa kan dock inte lastas helt fullt med tanke på begränsningar i djupgåendet.
Storugns lämpar sig väl för etableringar inom e-bränslen och konstgödsel då det finns tillräckliga ytor långt från bostadsbebyggelse, samt en lämplig hamn för utskeppning. Det är också en plats där tillgång till grön energi kan skapa möjligheter för elbaserad materialförädling, vilket sannolikt sker som en vidareutveckling av Nordkalks verksamhet snarare än etablering av ny verksamhet. Tillgänglig kapacitet i elnätet är dock en begränsande faktor och anslutning av storskalig e-bränsleproduktion eller elbaserad materialförädling skulle kräva omfattande förstärkningsåtgärder. Storugns lämpar sig däremot inte för verksamhet inom drift och underhåll av havsbaserad vindkraft då det inte finns tillräckliga ytor i hamnen för att samlokalisera en sådan verksamhet med befintlig hamnverksamhet. Möjligen skulle den mindre hamnen längre söderut, där det finns lämpliga ytor, kunna anpassas för fartyg som används för vindkraftens drift och underhåll. Detta skulle dock kräva omfattande muddringsarbete då dessa fartyg kräver 6-7 meters djup. Nordkalk ser positivt på att upplåta mark till annan verksamhet så länge den gagnar dem och kan samexistera med deras verksamhet, vilket bland annat innebär att den andra verksamheten behöver tåla buller och damm. Nordkalk har ett befintligt samarbetsavtal med ett företag som projekterar havsbaserade vindkraftsparker utanför Gotland. Samarbetsavtalet innebär att Nordkalk och företaget utreder möjligheterna för e-bränsleproduktion på Nordkalks område i Storugns. Avtalet omfattar även utbyggnad av hamnen i nordlig riktning med ett nytt kajläge, vilket möjliggör lastning av e-bränsle som fraktas till kajen i ledning från produktionsanläggningen.
Storugns är den enda av de studerade platserna som bedöms vara lämplig för storskaliga etableringar för produktion av e-bränslen eller konstgödsel. Inom Nordkalks område finns stora sammanhängande ytor, långt avstånd till bostadsbebyggelse, befintlig industriell prägel samt hamn som kan anpassas för utskeppning av flytande bulkprodukter.
Mot bakgrund av utredningens slutsatser rekommenderas Region Gotland att i det fortsatta arbetet fokusera på följande:
Föra dialog med Nordkalk gällande framtida satsningar inom e-bränslen. Aktörer som är intresserade av lämpliga ytor för etablering av e-bränsleproduktion kan hänvisas till Nordkalk, om Nordkalk är intresserade av sådan kontakt. Detta kan bidra till mer träffsäkra dialoger och minska risken för tidskrävande processer på mindre lämpliga platser.
Här kan du läsa hela utredningen som Region Gotland ska ta ställning till tidigast under årets sista kvartal.
